Lansera kolsyrat vatten som svensk Champagne
Kolsyrning är en svensk teknisk-naturvetenskaplig upptäckt som i grunden förändrat världen. Kanske kunde man tänka sig att det vid Nobelfesten 2026 serveras kolsyrat mineralvatten rent av från Falun, föreslår Martin Ragnar och Claes Wernerson, ledamöter av Svenska dryckesakademien.
I Frankrike är man stolt över sin champagne, i Tyskland är man det över öl framställd enligt de tyska renhetslagarna och i Skottland över whisky. Vi svenskar har all anledning att vara det över kolsyrat vatten.
Nästa år är det 250 år sedan världens allra första artificiellt kolsyrade mineralvatten började framställas kommersiellt. Det skedde i Falun i form av produkten ”Fahlu soda” som framställdes av vetenskapsmannen Johan Gottlieb Gahn, som i sin tur fått idén av sin läromästare, Uppsalaprofessorn Torbern Bergman.
Bergman hade 1774 blivit först med att förstå vad koldioxid var – och steget från denna banbrytande naturvetenskapliga upptäckt till den kommersiella produkt som drog nytta av den var alltså inte särskilt långt. Steget vidare mot läskedrycken var inte heller särskilt långt och togs också kort senare av andra svenska läkare och kemister.
Sverige är och vill uppfattas som en nation vars välstånd bygger på banbrytande naturvetenskapliga och tekniska upptäckter. Visst är listan lång över sådana, som bidragit till att göra oss som land rika: alltifrån skiftnyckeln till dynamiten, från absorptionskylskåpet till xylocainet.
Naturvetenskapen är en nationell stolthet. Samtidigt lever vi i en era där alltmer av traditionella arbeten automatiseras. Därför borde vi få mer tid över till upplevelser i en besöksnäring som också gör sig beredd att ta emot allt fler internationella besökare. Då måste vi kunna visa upp vad vårt land förmår också på den kulinariska scenen eftersom besöksnäring inte bara handlar om museer och naturupplevelser, utan också i högsta grad om gastronomi.
Värdskapet och berättandet är central i upplevelseindustrin och måste tas på allvar. Det ställer krav på kunskap och utbildning. Annars uteblir det mervärdesskapande som är drivkraften i vår marknadsekonomi.
Är det någon svensk teknisk-naturvetenskaplig upptäckt som verkligen i grunden förändrat hela världen är det faktiskt den om kolsyrning. Den är ju dessutom en exponent för gastronomi.
Men hur många reseföretag, museer, universitet, restauranger, hotell eller reseorganisationer har använt denna för att förmera upplevelsen av just det Sverige som vi är och vill vara stolta över? Om okunskapen om kolsyran beror på att det handlar om just livsmedel och inte verkstadsindustri är det hög tid att ändra på det.
I våras tog vi inom den ideella organisationen Svenska dryckesakademien initiativ till ett brett samarbete mellan alla dessa typer av aktörer kring det kolsyrade vattnet och inför jubelåret 2026. Vi möttes av vad som bäst skulle kunna beskrivas som en kompakt tystnad.
Men vi ger oss inte. Än är det inte för sent.
Man skulle bland mycket annat med utgångspunkt från upptäckten och innovationen kunna lyfta fram vikten av rent vatten som en del av ett miljövurmande Sverige, kopplingen mellan grundforskning, uppfinning och kommersiell framgång, kemin som grunden till förståelse av världen, Sverige som innovativ nation, Uppsala universitet som hemvist för en lång rad spetsforskare vid sidan av Linné, Falun som teknisk-ekonomiskt centrum för Sverige och koldioxidens roll i dagens livsmedelsproduktion.
Och tänk om SAS gjorde en poäng av att servera kolsyrat mineralvatten på sina flygningar och samtidigt berättade om bakgrunden – och kanske kunde man tänka sig att det vid Nobelfesten 2026 serveras kolsyrat mineralvatten rent av från Falun och med särskild information om upptäckten?
Borde vi inte göra något av detta tillsammans? Vilka är med?