Gå till Sverige-hyllan på Systembolaget
Dagens kategoriindelning av viner är vare sig självklar eller särskilt hjälpsam för konsumenten. Systembolagets kunder är såväl svenskar som utländska gäster där båda dessa grupper kan ha särskilda intressen av att botanisera i den svenska dryckeskulturen, skriver Martin Ragnar, Svenska Dryckesakademien och Claes Wernerson, Svenska Dryckesakademien.
Samla alla viner oavsett råvara – även om det i en snäv tolkning av ordet måhända inte är vin – på en gemensam hylla märkt ”Sverige”, skriver Martin Ragnar, Svenska Dryckesakademien och Claes Wernerson, Svenska Dryckesakademien.
Samla alla viner oavsett råvara – även om det i en snäv tolkning av ordet måhända inte är vin – på en gemensam hylla märkt ”Sverige”, skriver Martin Ragnar, Svenska Dryckesakademien och Claes Wernerson, Svenska Dryckesakademien.Foto: Hasse Holmberg/TT
Finns det egentligen någon skillnad mellan vita viner, roséviner och röda viner? Man brukar ju hävda att även en duktig sommelier har svårt att skilja på dessa om hen är försedd med en ögonbindel i samband med provningen. Så skulle det inte vara gott nog att bara ha en enda kategori – fermenterade druvdrycker – för alla olika viner?
Vi talar så klart mot bättre vetande här – och nej, det handlar inte om något skarpt och nydanande förslag från vår sida. Men för att kunna se klart behöver verkligheten ibland spetsas till. Hur du kategoriserar drycker hemma vid middagsbordet är så klart din privatsak, men hur statliga Systembolaget kategoriserar drycker i de statliga butikerna för alkoholhaltiga drycker är däremot en fråga som i slutändan kan ha bäring på hur väl och tydligt olika drycker exponeras och därmed i slutändan också på hur lätt de återfinns av kunden som inte på förhand vet vad hen ska köpa.
Om kunden till exempel söker efter alkoholfermenterad blåbärsdryck eller en dito björksavsdryck eller en dito lingondryck – ja, då är det inte i en egen kategori för var och en av dessa råvaror som de står att finna utan istället i kategorin ”fruktvin” där få svenskar i vardagsspråket nog skulle tänka på vare sig blåbär eller lingon som frukter och garanterat ingen alls betrakta björksav som en frukt.
Alkoholförstärkt läsk placeras i en kategori som benämns ”cider” och ett mjöd, alltså en alkoholfermenterad dryck där den initiala sockerkällan utgjorts av honung – ja, den placeras i kategorin ”söta drycker” oavsett om den är söt eller torr. I bästa skulle denna kategorisering kunna benämnas slentrianmässig, men den är också de facto vilseledande på många olika sätt.
Inom vinkategorierna guidas kunderna snabbt till särskilda hyllor för viner från till exempel Frankrike, Italien, Spanien och Chile – men den som söker viner från Sverige i denna statliga svenska dryckesbutik, ja den finner inte dessa under någon särskild hylla för svenska viner – utan får istället leta på någon mer allmän hylla. Mängder svenska viner är än så länge begränsat, vilket kanhända kan vara ett skäl till det hela även om det måste ses som anmärkningsvärt att ett statsägt svenskt bolag närmast gömmer undan det egna landets viner alltmedan man beredvilligt låter andra länders dito skina.
Dagens kategoriindelning av viner är vare sig självklar eller särskilt hjälpsam för konsumenten. Systembolagets kunder är såväl svenskar som utländska gäster där båda dessa grupper kan ha särskilda intressen av att botanisera i den svenska dryckeskulturen. Och det finns en uppenbar lösning på allt detta: Samla alla viner oavsett råvara – även om det i en snäv tolkning av ordet måhända inte är vin – på en gemensam hylla märkt ”Sverige”.
När i framtiden intresset för de svenska vinerna växt så mycket att denna hylla blivit för trång – ja, då kan det vara läge för en ny kategoriindelning som verkligen hjälper kunden att hitta rätt. Men det är då – och nu är det hög tid för Systembolagets Sverige-hylla att göra entré!
Skribenter Martin Ragnar och Claes Wernersson. Båda ledamöter i Svenska Dryckesakademien