Sverige har varit föremål för ett veritabelt dryckesunder sedan millennieskiftet. Numera framställs drycker av yppersta kvalitet runt om i hela landet. Nej, det handlar inte bara om Absolut vodka, utan om så mycket mer. Must, öl, cider, nektar, sprit, kombucha, vin – och den svenska saften – är bara några av de dryckeskategorier där riktiga kvalitetsproducenter nu finns etablerade. Men trots det syns de väldigt sällan i handel och på restaurang – och syns man inte finns man inte. Hur man kan synas bättre är därför temat för Svenska Dryckesakademiens arbete under 2026.

Egen storskalig marknadsföring kan vara en lösning – men svårt för många mindre producenter. Finns dryckerna med på en dryckesmeny eller en butikshylla skapar det också nyfikenhet och driver försäljning för producenten. Därför är det viktigt att lyfta vikten av att handel och restaurang inkluderar svenska drycker på hyllor och menyer. Här kan mycket göras bättre.

På restaurang borde mycket svenskt inom dryckesmenyns alla kategorier vara en uppenbar konkurrensfördel i relation till utländska gäster. Att uppleva Coca-Cola, Bourgogne eller Staropramen i Huddinge, Hudiksvall eller Hova, i avsaknad av någon svensk motsvarighet på menyn, är ju ärligt talat lite småkonstigt. Däremot självklart att inte göra det i USA, Frankrike eller Tjeckien. Och när alla andra länders matkulturer tycks passa bäst med de lokala dryckerna så borde det ju logiskt också gälla att den svenska maten passar bäst med de svenska dryckerna.

Inom handel och restaurang ägnar sig många åt läpparnas bekännelse och hävdar att man stöder duktiga svenska producenter. Hyllan eller menyn visar något helt annat: importerad dryck gjord på råvaror som även finns i Sverige. Ta svensk cider som exempel: Sverige har gott om äpplen och många skickliga must- och ciderproducenter. Trots detta ser vi att utländsk cider lyfts fram på butikshyllor och på restaurangmenyer. Man kan spekulera om skälen, lägre pris på importerad fabriksdryck jämfört med hantverksmässig svensk är sannolikt en. Men att bedriva en fruktodling och framställa fina, hantverksmässiga drycker i Sverige hade kunnat göras mer kostnadseffektivt om vår inhemska marknad hade varit större. En annan är restaurangers benägenhet att göra procentuella snarare än fasta påslag på dryckerna. Klart är att det blir en win-win om duktiga svenska dryckesproducenter kan växa och samtidigt få butiken, restaurangen eller caféet att erbjuda ett mer spännande och regionalt förankrat dryckesutbud. 

Drivs då inte utbudet av efterfrågan? Delvis, men kunden kan ju bara efterfråga det utbud den möts av och ser. Därför styr i praktiken också handlaren eller krögaren mycket av efterfrågan. Att en gäst skulle efterfråga exempelvis industriellt framställt tonicvatten från England framför en lokalproducerad tillverkad svensk tonic på en svensk krog förefaller mindre troligt. Så krögaren, sommelieren och handlaren har alla en viktig roll att synliggöra de svenska produkterna. 

Alternativet till ökad försäljning för producenterna är i slutändan en nedlagd verksamhet. Och dit vill så klart inte producenterna komma – rimligen inte handeln eller restaurangerna heller?

Läs artikeln i Land Lantbruk

Martin Ragnar, ledamot av Svenska Dryckesakademien

Anna Anerfält, ledamot av Svenska Dryckesakademien

Tävlingen gick ut på att först identifiera typ av dryck, därefter huvudråvaror samt slutligen eventuella smaksättare. Till kvalet, som var öppet för alla besökare, testades tre drycker – en must, ett öl och en akvavit. 

Åtta blindprovare tog sig vidare till finalomgången där fem drycker testades under 30 minuter. 

Pors och Lingonberry från Köpings Musteri

Must på äpplet Amorosa, smaksatt med både pors och lingon.

Entre nous 2023 från Sent om Cider

Cider på bland annat Ingrid Marie, Cox och Mutsu samt cirka 10 procent vildäpplen, lagrat 1,5 år på ek. 

Rålund Superior från Idunn Wine

Ett torrt rött vin av blåbär, lagrat sju månader på ek. 

Rubin 2016 från Hällåkra Vingård

Ett rött vin på druvorna Rondo, Regent och Leon Millot där ungefär hälften av vinets lagrats på svensk ek, resterande på ståltank. 

Thorlundkagges gotländska whisky

En whisky på lättrökt crescendo-korn lagrat drygt sex år på hårt rostad, svensk ek. 

Vinnarna presenterades sedan från Ostfestivalens stora scen av akademiens preses, Sanna Lindberg samt ledamöterna Anna Anerfält och Janne Schaffer. 

Bäst i Sverige på blindprovning av svenska drycker 2025 är Karin Valsberg, gastronom från Järvsö, och som fick motta diplom och en tavla från en av akademiens grundare, Claes Wernerson. På andra plats kom Anton Sandberg och tredje plats Fredrik Ekstedt Karpers. 

För mer information, kontakta preses Sanna Lindberg, sanna@sannassmak.se.

Sverige är ett dryckesland på stark frammarsch. Här produceras drycker som druvvin, fruktvin, cider, öl, akvavit, whisky och gin – samt förstås en rad alkoholfri drycker – från must till mjölk. Dryckerna, som görs på svenska råvaror, utmärks av såväl kreativitet, mångsidighet – och kvalitet. De senaste åren har vi fått se både svenskt druvvin och iscider skina på Nobelbanketten och flera av våra producenter har också rönt stor framgång internationellt med vunna tävlingar och ökade exporter. Faktum är att tillverkningen av alkoholhaltiga drycker idag är en av de snabbast växande segmenten inom den svenska livsmedelsindustrin.

Trots det är svenska drycker ofta okända för svenska konsumenter vilket är anledningen till att Dryckesakademien under 2026 arbetar med temat ”Vad har gjort och gör svensk dryck synlig – nationellt och internationellt”. 

Under Svenska Dryckesfestivalen, den 6–7 februari på Münchenbryggeriet i Stockholm, går startskottet för arbetet och akademien arrangerar den första upplagan av SM i blindprovning av svensk dryck, med ett öppet kval som följs av final och prisutdelning.

Vem: Besökare av Svenska Dryckesfestivalen.

När och var: 7 februari på Münchenbryggeriet. 14.00–15.30 drop in-kval i lokalen Milles (mellan Ostfestivalen och Dryckesfestivalen). Final 16.00–16.30. Prisutdelning 17.00 på scenen. 

Hur: I kvalet blindprovas tre olika drycker där 2 poäng delas ut för dryckestyp och därefter ytterligare 1 poäng per dryckesingrediens. De som klarar provningen bäst testar ytterligare 5 drycker i finalen.

Tävlingsavgift: 100 kr som betalas på plats, ingen föranmälan krävs. Totalt 50 tävlande, först till kvarn! Såväl alkoholfria som alkoholstarka drycker kommer att provas. Åldersgräns 18 år.

Svenska Dryckesakademien är akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige – av råvaror från Sverige. Akademien grundades våren 2015 och har 24 ledamöter, tolv kvinnor och tolv män. 

För mer information:

Sanna Lindberg, preses Svenska Dryckesakademien

sanna@sannassmak.se 

Nominerade är:

Rune Kalf Hansen
Här finns ett stort utbud av nyskapande och spännande alkoholfria drycker från Sverige – och ingenting annat. Men alkoholfri svenskt öl, hantverksläsk, kombucha och några restaurangtillverkade smoothies. Det exponeras på ett särskilt bord och är det första möter restauranggästen inför beställningen. 
Per Styregård
För att under många år i välformulerade och engagerande artiklar presenterat, informerat om och provat svensk alkoholfri dryck i allmänhetens tjänst.
Ulrika Karlsson
För att i många år utbildat och inspirerat till ett ambitiöst dryckesutbud på krogen. Hon har dessutom bidragit till att synliggöra alkoholfria svenska hantverksdrycker på Nobelfesten.

Svenska Dryckesakademien är en ideell förening med ändamål att stimulera framställning, presentation, servering och konsumtion av drycker framställda i Sverige av svenska råvaror samt bygga och vidareförädla kultur kring dessa drycker från akvavit till mjölk. Med start 2016 delar akademien ut ett årligt pris med anknytning till det tema akademien valt för verksamhetsåret. För år 2019 är temat ”Svenska drycker på restaurang”.

I år tilldelas utnämningen till Gastrologik, som i rollen som 2-stjärnig Michelin-restaurang spelar en central roll som föregångare och trendsättare för hela Sveriges restaurangnäring.

– Att vi utöver en helsvensk meny även erbjuder svenska drycker är mycket uppskattat, inte minst bland våra utländska gäster, säger Jacob Holmström, krögare på Gastrologik. Det här priset kommer innebära att vi anstränger oss ännu mer.

Anna-Karin Karlsson, preses i Svenska Dryckesakademien och Jacob Holmström, krögare Gastrologik.

För mer information:

Anna-Karin Karlsson, preses i Svenska Dryckesakademien – 070-6765338

Anna Henning Moberg, kommunikatör i Svenska Dryckesakademien – 073-9907779

Stort grattis Murre och Lena. Det är nio år sedan ett dryckesföretag tilldelades Livsmedelspriset då det gick till Mackmyra Whisky. Vad tror ni att det betyder för de svenska dryckesproducenterna att vara inkluderade i de här sammanhangen?

– För oss som arbetar med drycker så är det en självklarhet att drycker är ett livsmedel men vi har nog en bit kvar innan alla inser att så är fallet. Denna nominering kan säkerligen bidra med att öka folks medvetande om svenska drycker och skapa ett större intresse.

Vad skulle det betyda för er som enskilt företag om ni fick Livsmedelspriset?

– Redan för 14-15 år sedan, så var ambitionen att skapa ett nytt vinland och inte en enskilt isolerad vingård. Nomineringen ger oss ytterligare energi att uppfylla denna målsättning. 

Hur många svenskar tror ni är medvetna om att det finns över 200 vingårdar och 76 aktiva vinproducenter i Sverige idag varav många vunnit internationella priser och utmärkelser?

– Hittills så kan nog antalet medvetna räknas i promille och trots detta så uppfattar vi själva att intresset är enormt. Vad detta visar är att potentialen är enorm den dagen vi lyckats nå ut till den större massan om att Sverige är det nya vinlandet.  

Allt fler konsumenter vill ju ha svensk mat, hur ska vi få dem att ha samma fokus när det kommer till dryck?

– Frågan vi ställer oss är om man bör lägga energin på att utbilda köparna eller säljarna av drycker. Ska vi själva utbilda alla köpare (konsumenter), eller ska vi försöka utbilda den mindre gruppen säljare (dagligvaruhandeln, restauranger, Systembolaget osv) och få dem att arbeta för vår målsättning? Vår förhoppning är att restauranggästerna i första hand blir rekommenderad en lokal dryck när de slår sig ner på en restaurang framöver.

Vem som får Livsmedelspriset 2018 tillkännages torsdagen den 13:e september.

Mer om detta finns att läsa på ett flertal tidningar

https://www.norrteljetidning.se/logga-in/ett-steg-narmare-gardsforsaljning-riksdagen-sager-ja

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KvRd25/riksdagen-rostar-om-gardsforsaljning-av-alkohol

http://www.skd.se/2018/05/02/i-dag-kan-riksdagen-saga-ja-till-gardsforsaljning-av-vin/

Premilinär dagordning
1. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
2. Fastställande av röstlängd för mötet.
3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av dagordning.
6. Året som gått
a. Presidiets verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.
b. Presidiets förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
7. Revisionsberättelsen för verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för presidiet för den tid revisionen avser.
9. Fastställande av årsavgifter.
10. Fastställande av ev. verksamhetsplan och behandling av budget för det kom-mande verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Val av preses för en tid av 2 år
12. Val av övriga funktionärer i presidiet för en tid av 2 år
13. Val av revisor för en tid av 1 år.
14. Inval av nya ledamöter
15. Behandling av presidiets förslag och i rätt tid inkomna motioner.
16. Ciderworkshopen i Köping (Lena)
17. Ny Nordisk Dryck (Martin)
18. Nomineringen till 2018 års pris stänger
19. Provning av medhavda drycker
20. En svensk ostbricka med svenska drycker till (Martin)
21. Övriga frågor
22. Mötet avslutas